2010/05/31

Schlageryra och Mallislycka

Tillbaka från smekveckan och vad möts vi av? Schlagerlycka. Leeeeena! Wir lieben dich! Nu är dom bra malliga, tyskarna. Och det får dom väl vara va? Med så mycket kärlek för schlager och så fantastiskt många eurovisionschlagersatsningar som gått så tokfel så var det väl ändå dags för en vinst. Nu gäller det bara att det går bra i fotbolls-VM också så blir lyckan total. Att vi tysklandssvenskar kommer att bli mobbade hela sommaren för Sveriges misslyckanden får vi ta. Sånt är livet.

Och apropå lycka... Jag älskar Mallorca. Trots att menyerna står på tyska och trots att vissa delar av ön fortfarande bara handlar om supaknullafestabröööl. Det är en helt otroligt fin ö med helt fantastiskt fina berg, som gjort för en bröllopsresa. Vi har vandrat, ätit lyxiga hotellfrukostar, badat i pooler som försvinner i himlen, bott på mysiga fincas med bergen omkring oss, lyssnat på fågelsång, och nypt oss i armarna för att det är så vackert överallt. Sen har vi förstås matat, badat, sprungit efter, nattat, vyssjat, och solskyddsfaktorkladdat in vår son också (det var en romantisk smekvecka, det var det verkligen, men med en elva månaders bebis finns det gränser för hur romantiskt det kan bli).

Nu väntar lite berlinish vardagsliv igen, inte fy skam det heller. 



2010/05/25

2010/05/20

En dag i utkanterna

Vi gjorde en tur ut till Outleten. Ni vet, den där som ligger några mil utanför varje storstad och som alla säger att de borde kolla in men aldrig orkar åka till. Hur som helst, jag har inte shoppat på ett år och ville sluta se urtvättad ut och tänkte vafan, jag ger det ett försök.

För att komma dit åkte vi förbi förorter med grå betonghus, sen kom åkrar och efter det massor av övergivna gamla bostäder. Det växte grönt ur trappuppgångarna. Samtidigt som husen passerade lyssnade vi på en podcast av Verkligheten i P3 som handlade om några husockupanter i Stockholm och deras bråk med husägaren. Jag tänkte "kom hit istället, här finns hur många hus som helst att hänga i". Men det är väl inte så enkelt.

Outleten, B5, var som outletar brukar vara. Ett Pleasantville. Nybyggt, ganska folktomt, hus som såg ut som lador brukar göra i tecknade serier. Vi shoppade en hel del, basgrejer mest. Det är inte superinspireande att gå runt i en pålåtsasby uppbyggd bara för att vi ska köpa klädföretagens misslyckade kollektioner. 


Under hemfärden såg vi en skylt längs vägen, "War cemetary" stod det. Vi svängde av och upptäckte en helt fantastiskt vacker plats. Vacker och fruktansvärt obehaglig. Jag har aldrig varit på en krigskyrkogård förut och de hundratals stenarna gjorde mig förbannad. Unga män i tjugoårsåldern som berövats på allt. De borde varit mor och farföräldrar i dag, inte ligga där. Jävla andravärldskrig. Det var inte så länge sen ändå. Jävla alla krig förresten.

2010/05/18

Tillbaka i lugnet och roet

Ljuva Berlin! Som jag har längtat efter dig! Tänk att det kan vara så skönt att komma hem efter bara två veckor i Sverige. Det beror nog mycket på att sverigebesöken alltid går i turbofart. Familjeträffar, kompisträffar, sverigeärenden (nytt pressleg införskaffat, mycket bra) och efter två veckors speedumgänge blir man ju lite trött i skallen. Nu är det dags att varva ner i några dagar innan färden går vidare till Mallis, eller Tysklands sjuttonde bundesland som det också kallas när någon ska vara lite rolig. Där ska jag öva tyska med alla andra som är där, äta tapas och kanske vandra upp för ett berg eller två.
Lyxigt kallas det, det liv jag lever!

2010/05/15

Staging was?

Jag befinner mig fortfarande i säljalägenhetistockholmträsket och nu vill jag göra klart för alla som som kan vara intresserade att det här med staging är något svenskt. Eller åtminstone inte tyskt. På bilderna som ska locka köpare av lägenheter i Berlin ser man ofta kartonger, smutstvätt och tidningstravar på golvet och några inredningskonsulter och proffsfotografer är det inte tal om. Hur det ser ut här i Sverige, och kanske mest i storstäderna, vet vi ju -  vit soffa, vita väggar, ett soffbord i femtiotalsstil, några tulpaner på matbordet och inte en pinal för mycket. Väldigt förutsägbart, väldigt mycket som panikstuvats på vinden.

Här är en bild från en tjusig sekelskiftestvåa à 77 kvm i de hippaste delarna av Friedrichshain. Pris 1,7 miljoner. Kartongerna ingår ej.

2010/05/09

Dagens tanke om pengar

Jag är i Sverige och putsar lägenhet. Den ska säljas och ju mer insatt jag blir i den Stockholmska bomarknaden desto mer förbryllad känner jag mig. Trots att det fortfarande känns långt borta är det inte omöjligt att jag och min familj någon gång flyttar tillbaka till 08-området och vad händer då? Jo. Bostadsjakt. Räntefunderingar. Utanför stan, inne i stan. Hus, lägenhet, koja, slott, grotta, 20 000 i månaden eller 5000? Vad vill vi, hur vill vi, vart vill i? Eller kanske snarare, vill vi överhuvudtaget? Jag blir lite illamående vid tanken på alla beslut som ska tas, vill hellre luta mig tillbaka på min mjuka berlinkudde och strunta i alltihop. Så då gör jag det.

Men, förbryllningen är kvar trots mitt sköna läge på kudden. För även om vi struntar i hetsen just nu så finns det väldigt många som inte gör det. Som köper villor i Nacka för nio miljoner utan att ha en enda på banken. Hur går det ihop? Jag vet att räntorna är låga och så vidare, men ändå. Hur mycket lägger familjer här i Stockholm på att bo egentligen? Det måste vara massor! Och hur mycket energi tar det inte för att få storstadslivet, som är så sjukt dyrt, att gå ihop varje månad. I know, det är inget nytt, livspusseldebatten har väl pågått i typ tio år nu men det är lätt att glömma bort hur det ligger till här i Svedala när man bor i en stad där en trea mitt i stan går för 16 000 kronor kvadratmetern.
Livet blir verkligen mycket enklare när saker och ting inte kostar så förbannat mycket.

2010/05/02

Dagen efter om dagen före

Första maj blev en lugn dag i våra kvarter. Jag och sonen höll till i lekparken, med polishelikoptrarna chopprandes över oss. I parken bredvid pågick majfest och barn och braj blandades friskt enligt dom som var där. Hm.
På gatorna var det tomt, inga bilar, inga demonstrationer. Bara kullerstenar och gröna alléer med kvittrande fåglar. Så kan en första maj i Berlin också vara.
Follow JohannaPaues on Twitter Resor
Toppblogg.se